Kollenkymceller

Kollenkymceller är en typ av grundvävnad i växter som ger stadga och flexibilitet i växande organ. De kännetecknas av tjocka primära cellväggar som är ojämnt tjocka, särskilt vid cellhörnen, och de är levande när de är mogna.

Väggarnas konstruktion består av primära cellväggar som är tjockare än i parenkymvävnad och saknar sekundära väggar samt lignifiering. Den ojämna tjockningen gör cellerna långsträckta och ofta arrangerade i buntar längs under epidermis i stammar och bladstjälkar.

Kollenkymceller finns framför allt i växters växande delar, exempelvis under epidermis i unga stammar och i bladens petioler samt längs kärlstråk i stammar och bladnerver. Deras placering nära tillväxtzonerna gör att de kan bidra till stabilitet samtidigt som organen kan utvidgas.

Funktionellt ger kollenkymceller mekaniskt stöd och samtidigt bevarad förmåga till tillväxt. De gör vävnaden flexibel och motståndskraftig mot böjningar utan att helt hämma expansionen av organen.

Jämfört med andra vävnader skiljer sig kollenkymceller från parenkymceller, som har tunna cellväggar och är mindre specialiserade, samt från sclerenkymceller, som har tjocka sekundära väggar och ofta är döda vid mognad. Kollenkymcellerna är levande och flexibla rester i den växande vävnaden.

Exempel på där kollenkymceller är framträdande inkluderar stammar och bladstjälkar hos många örter, där de bidrar till stadga i kronor av tillväxten, som i selleristickor där de ger den karakteristiska strukturen.