Kassaflödes

Kassaflödes, i svensk finansiell terminologi, refererar till inflöden och utflöden av likvida medel i ett företag över en viss period. Ordet används ofta som en genitiv eller adjektivform i sammansättningar som kassaflödesanalys eller kassaflödesrapport. En kassaflödesanalys är en del av företagets finansiella rapportering och syftar till att visa företagets likviditet och betalningsförmåga.

En kassaflödesanalys brukar delas in i tre aktiviteter: operativ verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Operativt kassaflöde kommer från kärnverksamheten, inklusive betalningar från kunder och betalningar till leverantörer, löner och övriga driftskostnader. Investeringskassaflöde avser köp och försäljning av tillgångar som fastigheter, maskiner eller finansiella instrument. Finansiellt kassaflöde omfattar transaktioner med ägare och långivare, såsom nyemissioner, upplåning, amorteringar och utdelningar.

Två metoder används ofta för att redovisa operativt kassaflöde: den direkta metoden, som redovisar faktiska kontantinflöden och kontantutbetalningar, och den indirekta metoden, som utgår från nettoresultatet och justerar för icke-kontanta poster (till exempel avskrivningar) samt förändringar i arbetskapitalet.

Betydelsen av kassaflödesanalysen är att den kompletterar resultaträkningen genom att belysa likviditet och överlevnad över tid. Den hjälper till vid likviditetsplanering, finansiering av investeringar och bedömning av företagets förmåga att möta skulder och driva verksamheten.

Riktlinjer kring kassaflödesredovisning följs i internationella regelverk som IAS 7 under IFRS, där tre huvudkategorier preciseras och båda metoderna för operativt kassaflöde kan tillåtas.