Hydridgenerering

Hydridgenerering är en provförberedelse- och introduktionsteknik inom atomabsorptions- eller atomemissionsspektrometri som används för att förbättra känslighet och selektivitet hos vissa spårämnen. Tekniken bygger på att vissa metaller bildar volatila hydride­er som kan överföras med en inert gas till mätzonen där de atomiseras och analyseras.

Principen innebär att provlösningen blandas med ett starkt syra- och reduktionsmedel, vanligtvis natriumborhydrid (NaBH4). Under dessa betingelser bildas volatila hydride, såsom arsinhydrid (AsH3), stibinhydrid (SbH3), samt hydride för andra element som selenium, germanium, tin och ibland tellur. Dessa gaser transporteras av en gaskomponent till en upphettad mätningszon i instrumentet, där hydride täcks av och analyseras av antingen atomabsorptionsspektrometri, atomfluorescensspektrometri eller i vissa fall hydride-genererade ICP-MS.

Utrustningen består vanligtvis av ett hydridegeneratorsteg kopplat till instrumentet, där provlösningen först behandlas i en reaktionskärl och sedan leds via en gaskrets till detektor. Provet kan vara vätskeprover eller växt- och biologiska matriser som först måste behandlas kemiskt eller fysiskt.

Användningsområden inkluderar framför allt miljö- och livsmedelsanalys där arsenik, antimon, selenium, tellur, germanium, tin och liknande element ska kvantifieras på låga koncentrationer. Fördelarna är ökad känslighet och minskade matriceffekter jämfört med direktanalys, medan begränsningarna omfattar att endast vissa element lämpar sig för hydride-generation samt säkerhets- och hanteringskrav på giftiga hydrogider.