Färgseendeproblem

Färgseendeproblem är tillstånd där förmågan att urskilja färger är nedsatt jämfört med vad som anses normalt. De flesta färgseendeproblem är färgblindhet eller färgseparationssvårigheter och kan vara medfödda eller uppkomma senare i livet till följd av sjukdom eller skada i öga eller synnerv. I vardagliga sammanhang kan dessa tillstånd göra det svårare att skilja färger åt i trafik, arbete eller utbildning, men de flesta anpassar sig med hjälp av ljusstyrka och färgposition som ledtrådar.

De vanligaste medfödda färgseendeproblemen är röd-grön färgblindhet, orsakade av nedsatt funktion i L- och M-konerna i näthinnan. Begreppen protanopi, deuteranopi, protanomali och deuteranomali används för olika svårighetsgrader. Mindre vanligt är blå-gul färgseendeproblem (tritanopi och tritanomali). Allvarlig färgseendedefekt kallas achromatopsi och är ovanlig. Förvärvade färgseendeproblem kan uppstå vid ögonsjukdomar eller som biverkning av läkemedel och påverka färgperception tillsammans med övrig synfunktion.

Genetiskt är de flesta färgseendeproblem X-bunden recessiva. Det gör att män oftare drabbas; andelen varierar mellan populationer och uppskattas i många europeiska populationer till cirka 8 procent bland män. Hos kvinnor är förekomsten betydligt lägre. Mutationerna påverkar generna för L- och M-konerna i näthinnan.

Diagnostik görs vanligtvis med Ishihara-plattor för att upptäcka röd-gröna defekter. Mer detaljerade tester som Farnsworth-Munsell 100 hue och färgmatchningstest används för exakt typ och grad av defekt. Ljuset ska vara kontrollerat och ibland görs genetisk analys i specialistmiljö.

Behandling och coping: Det finns ingen behandling som återställer normalt färgseende för röd-grön-defekter. Vissa personer upplever viss förbättring i vardagen med färgkorrigerande glasögon eller kontaktlinser. Många anpassningar innebär att använda kontrast, text eller symboler i stället för färg som ensam indikator. Förvärvade färgseendeproblem behandlas ofta genom att hantera bakomliggande sjukdom. Forskning pågår inom området; breda behandlingsalternativ saknas i dagsläget.