Diskkryptering

Diskkryptering är processen att kryptera hela lagringsenheter eller utvalda delar av dem för att skydda data när lagringen inte används eller enheten förloras eller blir stulen. Genom kryptografiska nycklar görs informationen oåtkomlig utan rätt nyckel, så att data inte kan läsas även om hårddisken eller SSD:n hamnar i orätta händer.

Det finns två huvudmetoder: fullständigt diskkrypterad (FDE) och filbaserad kryptering. FDE krypterar hela volymen och kräver ofta användarautentisering eller uppstartsåtkomst före operativsystemet laddas. Filbaserad kryptering skyddar endast specificerade filer eller kataloger inom ett redan låst system. Nycklar kan vara bundna till inloggningsuppgifter, hårdvarustöd som Trusted Platform Module (TPM) eller separata nyckelfiler. Vissa lösningar kombinerar dessa för att öka säkerheten och användarvänligheten.

Vanliga implementeringar inkluderar BitLocker för Windows, FileVault för macOS och LUKS/dm-crypt för Linux. Många diskens enheter stöder även hårdvarubaserad kryptering, ofta kallad self-encrypting drives (SED). De flesta lösningar använder starka algoritmer som AES i säkra lägen som XTS, och nycklarna lagras säkert i närheten av systemet i TPM eller liknande skydd.

Begränsningar och överväganden inkluderar att krypteringen bara skyddar data när enheten inte är i bruk eller när rätt nyckel används; den skyddar inte mot felhantering, skadlig programvara eller intrång i användarsessioner. Effektiva säkra lösenord, regelbundna nyckelrutiner och skydd mot fysiska hot är viktiga för att uppnå verklig säkerhet.