Dimensionlinjer

Dimensionlinjer är ett grundläggande element i tekniska ritningar som används för att ange storlek och geometri hos ett objekt. En dimensionlinje är en tunn, fullständig linje som löper mellan två närliggande förlängningslinjer kopplade till objektets ytor eller funktioner. I ändarna av dimensionlinjen placeras vanligtvis pilspetsar (eller andra ändmärken) för att visa måttets slutpunkter. Själva dimensionens värde samt enhetsbeteckningen placeras oftast ovanför eller bredvid linjen.

Förlängningslinjerna överför dimensionen från ytan till dimensionlinjen och får därmed kontakt med objekts konturer utan att skära genom dem. Dimensioner placeras så att de är läsbara och inte överlappar konturer eller andra mått. De placeras oftast utanför ritningens objekt och hålls fria från överlappningar.

Det finns olika metoder för dimensionering, t.ex. kedjedimensionering där flera mått anges i följd på samma dimensionlinje, och baslinjedimensionering där varje mått refererar till en gemensam baslinje. Dimensioner ska vara konsekventa och följa gällande standarder, ofta ISO 129-1 och ISO 129-2 eller nationella standarder som ASME Y14.5, beroende på bransch och geografisk region. Enheter anges i ritningen, vanligtvis millimeter i mekanisk konstruktion, men konventioner kan variera.

Syftet med dimensionlinjer är att kommunicera exakt storlek och toleranser till tillverkare och inspektörer, samt att stödja kvalitetskontroll och sammanhållning i produktutvecklingen.