Bitsträngsform

Bitsträngsform är ett grundläggande sätt att representera information som en följd av bitar, där varje bit är 0 eller 1. En bitsträng består av en finite sekvens över alfabetet {0,1} och betecknas ofta som b1b2...bn med längden n. Bitsträngar används för att koda tal, text, instruktioner och sensorvärden i datorer och kommunikation.

Formellt kan en bitsträng av längd n ses som ett element i uppsättningen {0,1}^n. För att underlätta lagring av data med konstant storlek kan längden fixeras och bitsträngen fyllas med padding, exempelvis med ledande nollor. Enhetens grundläggande byggsten är ofta ett byte, som är en bitsträng av längd 8.

Exempel: talet 5 i binär form är 101; i en fix längd på 8 bitar blir det 00000101. Tecken i ASCII är också bitsträngar; exempelvis bokstaven 'A' kodas med 65 i 8-bitars binary som 01000001.

Operativt kan bitsträngar manipuleras genom konkatenering (sammanslagning), skivning (uttag av delsträng), och bitvisa operationer som AND, OR, XOR samt förskjutningar. Vid större värden eller flera byte används ofta endianness: big-endian och little-endian beskriver ordningen av byte i flerbytade representationer.

Användning: bitsträngar är centrala i dataförsändelser, filformat, komprimering, kryptering och felupptäckt/korrigerande koder. De utgör också grundläggande begrepp inom teoretisk datalogi och automatteori.