Baslinjeomsättning

Baslinjeomsättning är en referensnivå för den förväntade omsättningen i ett kommande budget- eller planeringsår, avsedd att spegla den normala, återkommande verksamheten utan effekter av engångshändelser eller andra tillfälliga avvikelser. Begreppet används som grundläggande mått i ekonomisk planering och prestationsstyrning.

Syftet med baslinjeomsättningen är att ge en stabil jämförelsepunkt mot vilken faktiska resultat, prognoser och mål kan utvärderas. Den hjälper organisationer att särskilja ordinarie verksamhet från extraordinära poster och att fördela resurser på ett effektivt sätt. Baslinjeomsättningen kan också ligga till grund för kontrakt, incitament och långsiktig strategisk planering.

Hur baslinjeomsättningen beräknas kan variera mellan organisationer, men består ofta av följande steg: samla historisk omsättning från tidigare år; identifiera och ta bort engångs- eller ovanliga intäkter; justera beloppen till en gemensam prisnivå (inflation) och ta hänsyn till förväntad organisk tillväxt eller konjunkturändringar. Den slutliga baslinjeomsättningen används som referens i mål och prognoser, medan den faktiska prognosen kan inkludera eftergifter för nya produkter, prisändringar eller marknadsförändringar.

Exempel: om föregående års omsättning var 100 miljoner SEK, med 5 miljoner SEK som engångsposter, och inflationen bedöms till 2 procent samt organisk tillväxt till 1 procent, kan baslinjeomsättningen uppskattas till cirka 97,9 miljoner SEK. Det är dock viktigt att betona att baslinjeomsättningen inte är samma sak som den slutgiltiga prognosen för nästa år.

---