Bakteerivirukset

Bakteriofager, eller bakteriofager, är viraler som infekterar bakterier. De är bland de mest förekommande biologiska enheterna i naturen och spelar viktiga roller i mikrobiella samhällen samt inom biomedicinsk forskning. Ett typiskt bakteriofag består av arvsmassa av DNA eller RNA, ett proteinkapsid som skyddar genomet och ofta en eller flera svansar som hjälper till att känna igen och injicera genetiskt material i värdcellen.

Genomet kan vara dsDNA, ssDNA eller RNA. De flesta kända fager är dsDNA-tailed fager och tillhör grupperna Myoviridae (kontraktile svansar), Siphoviridae (långt icke-kontraktilt svans) och Podoviridae (kort svans). Tailfiber och receptorbindning avgör vilka bakterier som kan infekteras.

Livscyklerna varierar: en lytisk cykel där arvsmassan replikerar och värdcellen lysereras, samt en lysogen cykel där arvsmassan integreras i värdcellens genom som ett prophage och kan ligga latent tills induktion. Tempererade fager, som lambda-fagen i Escherichia coli, kan växla mellan dessa lägen.

Betydelse: bakteriofager reglerar bakteriella populationer och kan sprida genetiskt material mellan bakterier. De används inom molekylärbiologi och bioteknik, bland annat i fage-typing och som verktyg i fage-display. Fage-terapi får ökat intresse i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier, och forskning om fager har bidragit till utvecklingen av CRISPR-systemet som bakteriernas försvar mot faginfektioner.

Historik: bakteriofager upptäcktes i början av 1900-talet oberoende av Frederick Twort och Félix d’Herelle, vars arbete lade grunden för fagentusiastens utveckling.