Amniotiska

Amniotiska, också kallade amnioter, är en gren av ryggradsdjuren som kännetecknas av utvecklingen av ett amnioniskt ägg som gör utvecklingen möjlig på land. Detta ägg innehåller tre membran – amnion, chorion och allantois – som skyddar fostret, upprätthåller rätt fuktnivå och behandlar avfall, vilket minskar beroendet av vatten under embryonal utveckling.

Amnioter delas i två huvudlinjer: Sauropsida, som omfattar reptiler och fåglar, och Synapsida, som inkluderar däggdjur och deras utdöda nära släktingar. Trots olika lichaamsbyggnader delar amnioterna det grundläggande kännetecknet av ett landanpassat embryonalt liv, samt anpassningar som keratiniserad hud och effektiv andning.

Ursprung och evolutionära arbete: De första amnioterna uppträder i fossilregistret i slutet av karbon, tidig perm, för ungefär 312 miljoner år sedan. Denna uppkomst möjliggjorde spridning och diversifiering av livsformer i torra miljöer och ledde till en uppdelning i synapsider och sauropsider, vilka sedan utvecklade många framgångsrika livsstilar och adaptiva strategier.

Modern mångfald och betydelse: Idag omfattar amnioterna däggdjur, fåglar och reptiler samt deras utdöda släkten. De har bred global närvaro och dominerar terrestra ekosystem i många biotoper, från öken och skog till havsgränser och hög höjd. Den amniotiska livsformen har varit avgörande för landmiljöns historiska radiella expansion och biologiska mångfald.