Agglomerationseffekterna

Agglomerationseffekterna är de ekonomiska vinster som uppstår när företag, arbetskraft och aktiviteter koncentreras geografiskt i städer eller kluster. De uppstår när närhet mellan aktörer ökar produktivitet, innovation och ekonomisk tillväxt jämfört med spridd verksamhet.

Dessa effekter uppkommer genom flera mekanismer. Arbetsmarknadseffekter förbättrar matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande med kompletterande färdigheter; leverantörsnätverk och specialisering gör inköp och produktion mer effektiva; kunskaps- och innovationsspridning sker genom närhet, sociala kontakter och gemensam forskning; samt gemensam användning av infrastruktur och tjänster som sjukhus, utbildning och kommunikationstjänster ökar den totala produktiviteten.

Det finns två huvudtyper av agglomerationseffekter. Lokala eller branschspecifika effekter uppstår när företag i liknande branscher drar nytta av specialiserad arbetskraft och leverantörer i närheten. Urbaniseringseffekter uppstår när olika branscher drar nytta av en bred arbetsmarknad, diversifierad efterfrågan och större infrastruktur i samma område.

Kostnader och nackdelar kopplade till agglomerationer inkluderar trängsel, miljöproblem, högre bostads- och levnadskostnader samt risk för ökad regional ojämlikhet i tillväxten.

Historiskt har teorier som Alfred Marshall och senare arbete inom den nyare ekonomiska geografin bidragit till förståelsen av dessa fenomen, medan empiriska studier ofta finner högre produktivitet, löner och innovationsnivå i tätorter och kluster jämfört med mindre skala regioner.