Övergeneralisering

Övergeneralisering är ett kognitivt och logiskt fel där en person drar en bred slutsats utifrån begränsad eller atypisk information, eller där en regel tillämpas utanför sitt giltiga område. Fenomenet kan förekomma i vardagligt tänkande, i språkbruk och i hur vi bildar antaganden om andra människor eller situationer.

Inom språkvetenskapen används begreppet ofta när barn eller vuxna applicerar en regler generellt, trots att den endast gäller i vissa fall. Ett klassiskt exempel är när ett barn lär sig den engelska grammatiska regeln "lägga till -ed för att bilda dåtid" och säger “goed” även om ordet är oregelbundet. Övergeneralisering är vanligt under språkinlärning och försvagas vanligtvis när fler undantag och nyansinlärning tillägnas.

I vardagligt tänkande kan övergeneralisering leda till felaktiga allmänna domar om människor eller grupper. Ett exempel är att dra slutsatsen att “alla i en grupp är likadana” efter några få upplevelser, eller att “ingen gillar mig” efter ett enda avvisande. Sådana generaliseringar kan förstärkas av förstärkande bekräftelse och avsaknad av motexempel.

Orsakerna inkluderar kognitiva heuristiker, behovet att förenkla information, och begränsad erfarenhet som leder till felaktiga basfaktorantaganden. Otillräcklig uppmärksamhet på variation, bias och statistik kan förstärka övergeneralisering.

Motverkande strategier innefattar kritiskt tänkande, söka motexempel, samtalet om osäkerheter och användning av statistik eller base rate-vänlig resonemang. Att samla bredare erfarenheter och överväga kontext hjälper ofta till att motverka övergeneralisering.