åldersstandardiserade

Åldersstandardiserade mått är frekvenser som har justerats med hänsyn till åldersfördelningen i en standardpopulation, för att möjliggöra jämförelser mellan populationer eller över tid utan att skillnader i åldersstruktur dominerar resultaten. Vanligtvis används åldersstandardisering för att jämföra incidens, dödlighet eller andra mått på sjuklighet och dödlighet mellan olika länder, regioner eller grupper.

Det finns två huvudmetoder: direkt standardisering och indirekt standardisering. Vid direkt standardisering används åldersspecifika frekvenser i den studied populationen tillsammans med en vald standardåldersfördelning för att få fram en åldersstandardiserad rate. Vid indirekt standardisering appliceras standardåldersspecifika rater på studied populationens åldersstruktur för att beräkna förväntade fall eller dödsfall och ofta beräknas ett standardiserat dödlighet- eller incidensmått som SMR (standardiserad mortalitetsratio).

Vanliga standardpopulationer inkluderar Världens standardpopulation eller europeiska standardpopulationer. En viktig egenskap är att åldersstandardiserade mått är hypotetiska och beror på vilket standardiseringsschema och vilken standardpopulation som används. De används i syfte att ge rättvisa jämförelser men beskriver inte det faktiska antalet fall i en given befolkning utan vad som skulle inträffa om befolkningen haft standardåldersstruktur.

Data som krävs är åldersuppdelade antal och åldersspecifika mått (t.ex. incidens eller dödlighet) samt information om den använda standardpopulationen och metodvalet. Begränsningar inkluderar att resultaten är känsliga för valet av standard och att tydlighet krävs för att tolkas korrekt i sammanhang där åldersfördelningen är central.