vågläge

Vågläge är inom fysik och teknik den relativa positionen i en periodisk våg i förhållande till en referens i tid eller rum. Det beskriver vilken del av vågens cykel som uppträder vid en given plats och tid. I praktiken anger vågläget hur förskjutningen i en sinussignal varierar över tiden; två vågor kan ha samma frekvens men olika vågläge.

För en sinusvåg kan vågläget betecknas med φ. En vanlig form är y(t) = A sin(ωt + φ), där φ är vågläget vid t = 0. Om man beskriver våglägets variation i rummet används ofta φ(x,t) = kx − ωt + φ0, där k är vågtalet, ω är vinkelfrekvensen och φ0 är initialt vågläge.

Vågläge skiljer sig från våglängd, som är avståndet mellan efterföljande vågtoppar, och från amplitud. Det är också relaterat till fasen hos vågen. När man jämför vågläget mellan olika vågor eller olika punkter kan man tala om fasförskjutning Δφ. En liten fasförskjutning kan leda till konstruktiv interferens, medan en fasförskjutning kring π leder till destruktiv interferens.

Användningar av begreppet vågläge finns inom optik, akustik, radioteknik och signalbehandling. Det används bland annat vid interferometri för att analysera och kontrollera vågors relativa fas, samt vid synkronisering av signaler och oscillatorer. Vågläge kan observeras och mätas med instrument som oscilloskop eller vågformsgeneratorer.

Se även: våglängd, fas, fasvinkel, interferens.

---