vetenskapsområden

Vetenskapsområden är breda domäner som används för att organisera forskning och högre utbildning. De fungerar som övergripande kategorier som underlättar planering, finansiering, utvärdering och styrning av verksamhet vid universitet och forskningsinstitut. Genom att dela in kunskap i tydliga områden kan forskningsmiljöer skapa synergieffekter, utveckla utbildningar och främja tvärvetenskapliga projekt.

Vanligt förekommande vetenskapsområden i svenskt sammanhang är naturvetenskap och teknik; medicin och hälsa; samhällsvetenskaper; humaniora och konst; samt jord- och miljövetenskaper. Inom naturvetenskap och teknik ryms exempelvis fysik, kemi, biologi, matematik samt informationsteknik och olika ingenjörsdiscipliner. Medicin och hälsa omfattar läkaryrket, odontologi, farmaci, biomedicin och folkhälsa. Samhällsvetenskaperna inkluderar ekonomi, sociologi, statsvetenskap, rättsvetenskap och psykologi. Humaniora och konst covers språk, historia, filosofi, språk- och kulturområden samt konstvetenskap. Jord- och miljövetenskaperna inkluderar agrarvetenskap, geovetenskap, miljövetenskap och naturresurshantering.

Användningen av vetenskapsområden förändras i takt med forskningens utveckling. Gränserna mellan områden blir alltmer flytande när tvärvetenskapliga fält som data science, miljövetenskap, hållbar utveckling och människors beteenden korsar traditionella disciplinära skikt. Internationellt används liknande struktureringar för jämförelser och finansiering, vilket underlättar samarbete över gränser och ämnesgränser.