värmecentral

Värmecentralen är en byggnadsinrättning som producerar och distribuerar värme till uppvärmning och tappvarmvatten i en byggnad eller ett område. Den kan ligga i en källar- eller maskinrum i byggnaden eller vara en del av ett fjärrvärmesystem i området. I en egen byggnadscentral finns ofta en eller flera värmekällor, till exempel en panna som eldas med olja, gas, pellets eller el, eller en anslutning till fjärrvärmenätet. Till centralen hör också system för att cirkulera vattnet genom ett slutet rörsystem, expansionskärl som reglerar trycket, och styr- och säkerhetssystem som termostater, tryckgivare och säkerhetsventiler.

Värme och tappvarmvatten levereras via vatten i nätverket. Värmeuttaget sker genom radiatorer, konvektorer eller golvvärme och regleras ofta av termostater och byggnadens styrsystem. Värmecentraler används i småhus, flerbostadshus och kommersiella byggnader och kan fungera som självständig panna i byggnaden eller som en del av ett fjärrvärmesystem där värmen produceras centralt och distribueras till byggnaden.

Drift och underhåll: centralerna dimensioneras för byggnadens behov och kräver regelbunden service, kontroll av tryck och temperatur samt övervakning av säkerhetsfunktioner. Systemet ska följa aktuella regler och säkerhetskrav.

Historia och utveckling: i Sverige blev centralvärme vanligt under mitten av 1900-talet. Moderniseringar mot fjärrvärme, bio- och elbaserade källor samt värmepumpar har ökat energieffektiviteten och minskat utsläppen.