vägindikatorer

Vägindikatorer är system av tecken, signaler och tekniska anordningar som används på vägar för att vägleda trafikanter, ge information om avstånd och riktning samt varna för faror. De delas vanligen in i fysiska indikatorer, såsom trafikskyltar, vägmarkeringar och avståndstavlor, samt i dynamiska indikatorer, exempelvis variabla meddelandeskärmar och digitala informationstavlor som kan uppdatera budskap i realtid.

Fysiska indikatorer ger statisk information som hastighetsgränser, körfältindelningar, varningar och övriga anvisningar. Dynamiska indikatorer används vid vägarbeten eller i förändrade trafiksituationer och visar till exempel köer, incidenter eller väderförhållanden. Tillsammans bidrar de till säkerhet, navigering och planering av resor.

Standarder och regler för vägindikatorer styrs av europeiska och nationella regelverk. Skyltar och signaler regleras inom Wienkonventionen om vägmärken och signaler samt av nationella föreskrifter. I Sverige följs anvisningarna från Trafikverket och Transportstyrelsen samt Trafikförordningen. Placering, färger, storlek och läsbarhet följer fastställda riktlinjer för tydlighet och konsekvens.

Användningen av vägindikatorer är bred och omfattar vägvisning till orter och mål, information om avstånd och riktning, varningar i farliga kurvor eller vid vägarbeten samt realtidsinformation till förare och kollektivtrafik. Förvaltning och utveckling av vägindikatorer är en del av moderna transportsystem och intelligenta transportlösningar, där uppkopplade skyltar och sensorer förbättrar trafiksäkerhet och effektiva trafikflöden.