stålvarianter

Stålvarianter är de olika typer av legerat stål som framställs för specifika tekniska och industriella tillämpningar. Grundläggande skiljer man mellan kolstål, som huvudsakligen innehåller järn och kol, och legerat stål där ytterligare element som krom, nickel, molybden eller vanadin tillsätts för att förbättra mekaniska egenskaper, korrosionsbeständighet och värmebehandling. Kolstål delas in i lågkols­tal (upp till cirka 0,25 % C), mellankolstål (0,25–0,6 % C) och högt kolstål (0,6–2,0 % C). Lågt kolstål är smidigt och används ofta i bygg- och konstruktionssektorn, medan högt kolstål ger hög hållfasthet och slitstyrka och är vanligt i verktyg och slitningsdelar.

Legerat stål kan klassificeras efter huvudlegeringsämnet. Rostfritt stål innehåller minst 10,5 % krom och är motståndskraftigt mot oxidation, vilket gör det lämpligt för livsmedelsindustri, medicinsk utrustning och arkitektur. Verktygsstål, ofta med hög kolhalt kombinerad med volframsyra, molybden eller vanadin, möjliggör hårdning och hög hållfasthet vid torkhärdning. Snabbstål, en underklass av verktygsstål, behåller hårdhet även vid höga temperaturer och används i skärande verktyg. Högstyrkestål, såsom bainitiskt och martensitiskt stål, får sina egenskaper genom kontrollerad värmebehandling och används i biltillverkning och flygindustrin.

Ytterligare specialiserade varianter inkluderar högstålhållfast stål (HSLA) med förbättrad seghet och låg vikt, samt batteri‑ och fjädringsstål med specifika elastiska egenskaper. Valet av stålvariant beror på krav på draghållfasthet, seghet, duktilitet, korrosionsbeständighet och tillverkningsprocesser.