stökiometriska

Stökiometri är den del av kemi som behandlar kvantitativa relationer mellan reaktanter och produkter i kemiska reaktioner. Den bygger på balanserade kemiska ekvationer, molekylära och molära kvoter samt principen om massans bevarande. Genom stökiometri kan man beräkna hur mycket av varje ämne som krävs eller bildas vid en given reaktion.

En stökiometrisk beräkning följer vanligtvis dessa steg: 1) balansera den kemiska ekvationen; 2) omvandla givna massor till antal mol; 3) använda molkvoterna mellan ämnena i den balanserade ekvationen för att bestämma mängderna som behövs eller bildas; 4) avgöra den begränsande reaktanten och därigenom den teoretiska avkastningen; 5) jämföra med den faktiska avkastningen och beräkna utbytet i procent.

Nyckelbegrepp inkluderar stökiometriska förhållanden, begränsande reaktant, teoretisk avkastning och verklig (faktisk) avkastning. Vanliga mått är antal mol eller gram, omvandlade via ämnens molmassa.

Exempel: reaktionen CH4 + 2 O2 → CO2 + 2 H2O visar hur ett mol metan reagerar med två mol syrgas och bildar ett mol koldioxid och två mol vatten. Om man har 1 mol CH4 och exakt 2 mol O2, sker fullständig omvandling och man får 1 mol CO2 och 2 mol H2O, så länge inga sidoreaktioner finns.

Användningar av stökiometri finns inom kemiproduktion, laboratorieberedningar, miljövetenskap och farmaceutisk tillverkning där noggrann kvantifiering av reaktanter och produkter är avgörande.