slutförandet

Slutförandet är ett svenskt substantiv som betecknar handlingen att avsluta eller färdigställa något, eller själva färdigställdheten. Det är den bestämda formen av slutförande. Ordet bildas från verbet slutföra med suffixet -ande, och slutförandet används när man syftar på slutförandet av en uppgift eller process. Etymologiskt kommer det från slut ('end') och föra ('to bring'), vilket speglar betydelsen av att föra något till dess slut.

Användning: Termen används inom juridik, förvaltningsarbete, upphandling, bygg- och projektledning samt i affärs- och projektsammanhang. Den pekar på fasen då alla villkor är uppfyllda, åtaganden fullgjorda och leveranser överlämnade, så att avtalet kan avslutas eller projektet formellt stängas. I många sammanhang fungerar slutförandet som målet med en process eller ett projekt.

Relation till andra ord: Slutförandet belyser färdigställandet och avslutningen, medan genomförande ofta refererar till själva utförandet av en plan eller process. I praktiken används slutförandet och avslutande i sammanhang där fokus ligger på att slutföra, godkänna och stänga ärenden eller projekt, snarare än på inledande planering och initiala åtgärder.

Exempel: "Slutförandet av upphandlingen väntas ske i tredje kvartalet." "När avtalet undertecknades markerade det slutförandet av projektet och övergången till nästa fas."