räntapiräntaeffekten

Ränta-på-ränta-effekten, ofta kallad sammansatt ränta, beskriver hur den ränta som tjänas på ett kapital återinvesteras och därigenom genererar ny ränta. Effekten ökar när pengar får fortsätta växa över tid och när räntan tillämpas flera gånger per år.

Om P är startbeloppet, r nominell årlig ränta och n gånger per år ränteperioderna, blir beloppet efter t år A = P(1 + r/n)^{nt}. Den årliga effektiva avkastningen är (1 + r/n)^n − 1. Vid kontinuerlig sammansättning är A = P e^{rt}. Genom högre räntor, fler sammansättningsperioder och längre sparhorisont får man större avkastning.

Praktiska konsekvenser: små skillnader i ränta eller horizon leder till stora skillnader i framtida värde. Ränta-på-ränta-effekten används i sparande, pensioner och skulder. Den uppmuntrar regelbundet sparande och återinvestering av avkastning.

Begränsningar: effekten förutsätter att räntan återinvesteras och att avgifter, skatter och inflation inte undergräver avkastningen. I verkligheten kan räntan variera, och kostnader samt skatt kan kraftigt minska realavkastningen. Vid skuldhantering kan ränta-på-ränta också driva upp skulderna snabbt om räntan inte minskar.