risefalltider

Risefalltider, eller risetider och falltider, är tidsmått för hur snabbt en elektrisk signal ändrar nivå mellan lågt och högt. De är centrala i digitala kretsar, överföringslänkar och kommunikationssystem eftersom de påverkar datatakt, felmarginaler och störningstolerans.

Risetiden (tr) definieras vanligtvis som tiden som krävs för att signalen ska gå från 10 % till 90 % av sitt slutvärde; falltiden (tf) är tiden från 90 % till 10 %. I vissa sammanhang används andra gränser, till exempel 0–100 % eller 20–80 %.

Orsak och samband: Risefalltider påverkas av bandbredd, kapacitans, induktans, impedans och belastning; i första ordningens system kan tr approximativt beskrivas som 2,2 τ för en RC-respons, medan för bredbandsiga system ofta tr ≈ 0,35/BW där BW är -3 dB-bandbredd. Parasitärer och mätmiljö kan förväxla uppmätt tid.

Mätning och tolkning: Risefalltider mäts med oscilloskop och lämpliga probers som har tillräcklig bandbredd. Mätresultatet påverkas av instrumentets egen svarstid; för mycket snabba signaler krävs hög bandbredd och korrekt terminering.

Betydelse och användning: Dessa tider bestämmer hur snabbt ett digitalt system kan köra, hur data överförs i kommunikationslänkar och hur mycket sken och ringing som uppstår vid snabba kanter. De används i specifikationer för logikfamiljer, drivrutiner och kabelnät.