repoavtal

REPOavtal, eller repurchase agreement, är en form av kortfristig finansierings- eller säkringsuppgörelse som används på finansmarknaderna. Vid ett REPO-lån säljer ena parten värdepapper till den andra och förbinder sig samtidigt att återköpa dessa värdepapper vid en senare överenskommen tidpunkt till ett avtalat pris. Köparen agerar långivare medan säljaren får kontanter mot säkerhet i form av värdepapper. Vid återköpet betalar säljaren igen det utlånade beloppet plus en ränta, vilket sammanfattas som repo-räntan.

Säkerheten består vanligtvis av mycket likvida och högklassiga värdepapper, ofta statsskuldväxlar eller andra omsättningsbara instrument. För att skydda mot prisändringar tillämpas en haircut, alltså ett avdragsbelopp i värdet av säkerheten. Vanliga varianter är overnight-repo och term-repo med löptider från dagar till flera veckor.

Användningsområden och aktörsgrupper: REPO används främst för kortsiktig likviditetsförvaltning och finansiering av balansräkningar. Centralbanker använder repo-operationer som verktyg i penningpolitiken för att styra banksystemets likviditet. Banker och finansinstitut nyttjar REPO för att finansiera tillgångar och hantera likviditetsbehov.

Juridik och riskhantering: transaktionerna regleras ofta genom standardavtal som Master Repurchase Agreement (GMRA eller liknande) för att harmonisera villkor och rättsverkningar. Risker inkluderar motpartsrisk och marknadsrisk, som hanteras med kollateral, dagliga värderingar och möjliga sänds marginalkontroller.