omloppskretsar

Omloppskretsar är de två huvudkretsloppen i blodcirkulationen hos många ryggradsdoss. Dessa kretslopp utgör ett slutet cirkulationssystem där blodet leds av hjärtat genom artärer, kapillärer och vener i en sammanhållen bana. Omloppskretsar kallas vanligtvis det lilla kretsloppet (lungkretsloppet) och det stora kretsloppet (systemkretsloppet).

Det lilla kretsloppet transporterar blod från höger sida av hjärtat till lungorna och tillbaka till vänster förmak. Från höger ventrikel pumpas blodet genom pulmonalartären till lungorna, där koldioxid lämnar kroppen och syre tas upp. Det syrerika blodet återvänder via lungvener till vänster förmak och fortsätter sedan till vänster ventrikel, som pumpar ut blodet i kroppen genom aorta. I kroppens vävnader sker gasutbyte i kapillärerna, och blodet återvänder som syrefattigt blod till höger atrium via vener.

Det stora kretsloppet för blodet från vänster ventrikel genom aorta till kroppens vävnader och tillbaka till höger atrium via vener. Detta kretslopp levererar syre och näringsämnen till cellerna och avlägsnar koldioxid och andra avfallsprodukter. Systemkretsloppet har generellt högre tryck än lungkretsloppet.

Hos olika djurgrupper varierar omloppskretsarna i hjärtats konstruktion. Fiskar har ofta en enda krets som drivs av ett enkelt hjärta. Amfibier och reptiler har ibland tre kammars hjärta och blandblod mellan kretsloppen. Däggdjur och fåglar har vanligtvis fyra kammars hjärta med fullständig separation mellan syrefattigt och syrerikt blod, vilket tydligt skiljer de två omloppskretsarna.