luftflöden

Luftflöden är rörelsen av luft som uppstår när luft pressas från ett område med högre till ett område med lägre tryck, eller när temperatur- och densitetsskillnader skapar buoyantkrafter. De förekommer naturligt i väder och klimat och i tekniska system som byggnader, fordon och industrianläggningar och kan vara laminära eller turbulenta.

Flödena styrs av tryckskillnader, hinder och ytors friktion samt av temperatur- och densitetsskillnader. De delas ofta in i naturliga flöden, som vind och termisk konvektion, samt artificiella flöden som drivs av fläktar, pumpar eller kompressorer.

Inom byggnader används luftflöden för ventilation och inomhusluftkvalitet. Viktiga mått är volymflöde (Q, m^3/s eller m^3/h), flödeshastighet (v, m/s) och antalet luftväxlingar per timme (ACH). Flödena styrs av ventilationsdesign, filter och placering av olika upptag och utsläpp, och övervägs ofta med hjälp av beräkningar och tester.

I större sammanhang studeras luftflöden inom meteorologi, klimat och aerodynamik. Stora skikt av luft transporteras av vindar, konvektion och korioliska effekter, vilket formar väder och klimat samt påverkar prestanda hos flyg, fordon och vindkraftverk. Analys av luftflöden sker med experiment i vindkanaler och med datorbaserad fluiddynamik (CFD).

Mätning och övervakning av luftflöden sker med instrument som anemometrar, pitotrör och tracer-gasmetoder, vilka används för att verifiera system och förstå naturens och tekniska systemens flöden.