konkurrensneutral

Konkurrensneutral, ofta kallad konkurrensneutralitet, är en princip inom offentlig politik som syftar till att offentliga åtgärder inte ska snedvrida konkurrensen mellan företag. Grunden är att marknader ska fungera effektivt och att offentliga ingrepp utformas så att både privata och offentliga aktörer får lika spelregler.

Principerna omfattar lika behandling, icke-diskriminering, transparens, proportionerliga regler och saklighet i beslut. Det innebär bland annat att upphandlingar ska göras på likvärdiga villkor, att offentligt ägda företag hålls på arm’s length och att indirekta stöd eller skattestrukturer inte gynnar vissa aktörer framför andra. Konkurrensneutralitet syftar till att förhindra orättvisa fördelar och att beslutsprocesser baseras på sakliga bedömningar.

Användningsområden inkluderar offentlig upphandling och statligt stöd, regleringar som påverkar marknader och prisbildning samt statligt ägande. Inom EU-nära sammanhang är konkurrensneutralitet en del av konkurrens- och statsstödsreglerna och övervakas av myndigheter som Konkurrensverket i Sverige. I praktiken innebär det att myndigheter måste hantera frågor om effektivitet, kostnader och konsekvenser för konkurrensen innan beslut fattas och att beslut följs upp efter genomförandet.

Genomförandet kräver konsekvensutredningar, konsekvensbedömningar av regleringar och uppföljning för att undvika snedvridningar. Myndigheter kan kräva transparens i beslut och jämförande analyser av effekter på konkurrensen. Såväl positiva som kritiska synpunkter finns: neutralitet säkrar konkurrens och effektivitet men kan vid behov begränsas för allmännyttiga mål, vilket kräver avvägningar mellan konkurrenskraft och offentliga prioriteringar.