huvudklassen

Huvudklassen, i sammanhanget av objektorienterad programmering, är den centrala klassen som vanligtvis ansvarar för att starta en applikation och utföra uppstart av programmet. Den fungerar som ingångspunkt och fungerar ofta som en bootstrap-komponent som konfigurerar och kopplar samman programmets olika delar.

Vanliga uppgifter för huvudklassen inkluderar att definiera entry point (till exempel en main-metod), skapa och sammanlänka objekt, initiera konfiguration och beroendeinjektion, starta programflödet eller användargränssnittet samt hantera övergripande felhantering i programstarten. I vissa språk ligger ansvaret för körningen helt i en dedikerad main-metod, medan andra språk tillåter en separat launcher eller bootstrapping-modul.

Språkspecifika skillnader finns. I Java och C# finns en definierad huvudmetod, som t.ex. public static void main(String[] args) i Java eller static void Main(string[] args) i C#. I Python är entry-punkten oftare ett skript eller en if __name__ == '__main__'-block, och modellen liknar då inte alltid en klassbaserad huvudklassen. Vissa språk använder även en separat launcher-klass eller modul för att fokusera bootstrapping från kärnlogik.

Designmässiga överväganden rekommenderar att huvudklassen hålls liten och fokuserad. Målet är att överföra logik till självständiga klasser och välja enkla, testbara uppstartsrutiner. Genom att isolera bootstrapping och använda beroendehantering kan man förbättra testbarhet, flexibilitet och underhållbarhet.