gångbehandling

Gångbehandling är rehabiliteringsinriktad behandling som syftar till att förbättra en persons gångförmåga och gångsäkerhet. Den omfattar kartläggning av gångmönster, balans och styrka samt träning och användning av stöd eller tekniker för att möjliggöra mer oberoende gång i vardagen.

Indikationer inkluderar personer som drabbats av stroke, hjärnskada, ryggmärgsskada, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, artros i höft eller knä samt äldre med ökad fallrisk. Syftet är att återfå funktion, minska fallrisk och öka livskvalitet.

Metoder: individuellt anpassad gångträning hos fysioterapeut eller arbetsterapeut. Arbete med balans, styrka i benmuskler, bålstabilitet. Gångträning kan ske över mark, på löpband eller i simulatorer; ofta med stöd av hjälpmedel som kryckor, gåstol, rollator eller ortoser. I vissa program används teknik som partiell viktbäring på löpband, robotassisterad gångträning eller exoskelett. Cueing-tekniker som rytmisk musik eller visuella signaler kan användas för att reglera takt och steg.

Bevis: forskning visar att gångträning kan förbättra gånghastighet, distans och balans hos olika patientgrupper, särskilt efter stroke och Parkinsons. Effekterna varierar beroende på skada, träningens intensitet och patientens allmänna hälsa. Behandlingen ges vanligtvis i en vårdmiljö eller rehabiliteringscentrum och kräver utbildad personal och riskbedömning.

Risker och begränsningar: fallrisk, överträning, obehag, och behov av uppföljning. Gångbehandling bör anpassas till patientens individuella mål och involvera patienten i planeringen.