formmått

Formmått är de geometriska mått som beskriver en dels eller en ytans form och storlek i en ritning eller en modell. De anger den nominella formen och storleken, samt vilka avvikelser som godtas för att delen ändå ska anses uppfylla kraven. Formmått används främst inom mekanisk konstruktion, tillverkning och kvalitetskontroll för att säkerställa att delar passar och fungerar som avsett.

I praktiken fungerar formmått som underlag för designbeslut, verktygskonstruktion och tillverkningsprocesser. De används för att styra hur delar ska tillverkas och hur noggrant en färdig produkt ska tillverkas. Under inspektion jämförs de faktiska måtten med de angivna formmåtten för att avgöra om delen uppfyller kraven eller om andra åtgärder krävs.

Formmått ingår ofta i geometriska toleranser enligt GD&T (geometriska toleranser), där man specificerar hur mycket formavvikelse som får förekomma. Exempel på formrelaterade toleranser är planhet, rakhet, rundhet och cylindricitet. Dessa toleranser skiljer form från andra egenskaper som orientering, placering och ytkvalitet.

Mätning av formmått sker med kalibrerad utrustning, som skjutmått, mikrometer, vinkelmok eller koordinatmätmaskiner (CMM). Noggrannhet och upprepbarhet är avgörande för att avgöra om formen överensstämmer med ritningens krav. Standarder och riktlinjer för hur formmått specificeras och bedöms finns inom internationell standardisering, bland annat ISO och, ielsefall, GD&T-principer enligt ASME Y14.5.

Se även: mått, toleranser, geometriska toleranser, GD&T.