formblæsning

Formblåsning är en tillverkningsprocess för ihåliga plastprodukter där uppvärmd plast formas till en mjuk cylinder kallad parison eller till en färdig förform. Denna del placeras i en form och blåses sedan upp med tryckluft tills den fyller formens invändiga konturer. Den färdiga delen kyls och tas därefter bort ur formen.

Vanliga varianter är extrusion blow molding, injection blow molding och stretch blow molding. Extrusion innebär att parisonen görs via en extruder och blåses upp i den slutna formen. Injection blow molding använder en injektionsformad förform som sedan blåses i den färdiga formen. Stretch blow molding kombinerar uppvärmning, sträckning och blåsning för bättre klarhet och hållfasthet.

Användningsområden inkluderar flaskor och behållare för livsmedel och hushållsprodukter, dunkar och tunnor samt vissa bil- och medicintekniska delar. Vanliga plaster är PET, HDPE, LDPE, PP och ibland PVC. Materialval påverkar klarhet, väggstyrka och återvinningsbarhet.

Fördelar med formblåsning inkluderar relativt låga verktygskostnader för olika storlekar, goda möjligheter till tunna väggar och snabb produktion av stora volymer ihåliga delar. Begränsningar innefattar designbegränsningar för avancerade geometrier, risk för ojämn väggtjocklek och behov av noggrann processkontroll.

Miljömässiga aspekter berörs av energiförbrukning, avfall och möjlig återvinning av material. PET-flaskor utgör en vanlig återvinningskälla i många system, och teknikutveckling syftar till ökad återvinning och minskat materialspill.