diversitetsmått

Div ersitetsmått är statistiska mått som används för att beskriva mångfalden i en samling enheter, oftast i ekologiska samhällen men även inom genetisk och funktionell mångfald. Mångfalden uppfattas ofta som två dimensioner: rikedom, antalet olika enheter (t.ex. arter), och jämnhet, hur fördelningen av individer eller mängder är över enheterna. Olika mått fångar olika aspekter av mångfald och kan tillämpas på olika nivåer, såsom taxonomisk, funktionell eller fylogenetisk mångfald. Dessutom används olika mått för alfa-, beta- och gamma-diversitet, där alfa beskriver mångfalden inom ett lokalt område, beta skillnaden mellan områden och gamma den totala mångfalden i ett större område.

Vanliga diversitetsmått inkluderar rikedom (S), det vill säga antalet olika enheter; och jämnhet som beskriver hur jämnt fördelningen av individer är över enheterna. Två av de mest använda indexen är Shannon-Wiener index (H') och Simpson index (D). För att underlätta jämförelser används ofta Hill-tal, där q=värdenna styr hur mycket man uppmärksammar sällsynta respektive dominerande enheter. Vidare används beta-diversitetsmått som Jaccard och Sørensen för att mäta likhet eller skillnad mellan samhällen, samt Bray-Curtis för abundansbaserade mått. Fysiska eller evolutionära relationer tas ofta in via fylogenetiska mått som UniFrac.

Användningar omfattar övervakning av biologisk mångfald, bevarandestrategier, ekologiska samhällsstudier och bedömningar av hur försurnings, klimatförändringar eller habitatförlust påverkar mångfalden. Tolkningsarbetet kräver ofta standardisering av samplinginsatser och överväganden av hur sällsynta arter påverkar resultaten.