dimensionerings

Dimensionering är den systematiska processen att bestämma vilka dimensioner och toleranser en komponent eller konstruktion behöver för att uppfylla funktionella krav, hållfasthet, säkerhet och tillverkbarhet. Den används inom områden som mekanisk konstruktion, byggnadsteknik och processindustri och omfattar allt från en mekanisk axel till en hel byggnad.

Viktiga faktorer i dimensionering är materialets egenskaper (till exempel sträckgräns och korrosionstålighet), aktuella laster och lastriktningar, krav på styvhet och dämpning, samt krav på driftstemperatur, livslängd och underhåll. Man beaktar även säkerhetsfaktorer, användbarhet och produktionskostnader, toleranser och geometrier samt funktionella kopplingar och montering.

Processen består av flera steg: definiera krav och servicevillkor, välja lämpligt material och konstruktion, uppskatta laster och gränser för brott respektive funktion, göra dimensioneringsberäkningar eller använda standarder och dimensioneringsregler, och därefter kontrollera att krav uppfylls samt iterera vid behov. Avancerade fall kan kräva numeriska metoder såsom finita elementmetoder.

Samarbetet mellan standarder och dimensionering är vanligt. I byggnader används Eurokodfamiljen och andra nationella regler, för mekaniska delar finns ofta standarder från ISO, EN och andra organ, som anger gränser för säkerhet och tillverkbarhet samt toleranser.

Exempel på dimensionering omfattar en axel som dimensioneras för torsion och böjmoment, en ventil som dimensioneras för tryck och temperatur, eller en balk som dimensioneras för bärkraft och krökningsdeformation.