diagnosticeringsdata

Diagnosticeringsdata är information som samlas in för att stödja diagnos eller bedömning av ett tillstånd i olika sammanhang, exempelvis inom hälso- och sjukvård, fordons- och tillverkningsindustri samt IT-system. Här ingår mätvärden, testresultat, observationsanteckningar, loggdata och felkoder, samt bilder eller ljudinspelningar vid behov. Syftet är att identifiera orsaker, avgöra allvarlighetsgrad och följa förändringar över tid.

Data kan härstamma från sensorer, medicinska undersökningar, laboratorietester, användarrapporter, felsökning och automationsprocesser. Diagnostiska data varierar i typ och struktur och kan vara realtidsdata eller historiska data, strukturerade tabeller eller ostrukturerad text och bildmaterial.

När data används diagnostiskt krävs noggrann datahantering: rengöring, validitet och koordinering mellan källor. Det är viktigt att data anonymiseras eller används i avskilda miljöer när personuppgifter ingår. Det finns också behov av standarder och interoperabilitet för att data ska kunna bytas och tolkas över systemgränser, till exempel inom hälso- och sjukvård med relevanta medicinska standarder samt tekniska protokoll.

Begränsningar och risker inkluderar felkällor, bristfällig datakvalitet, saknade värden och bias i analyserna. Diagnostiska slutsatser bör alltid vägas mot kontext och kompletteras med klinisk eller teknisk bedömning. Integritets- och säkerhetsfrågor är centrala när personuppgifter används.

Se även: diagnostik, datakvalitet, metadata och logghantering.