bevisstandard

Bevisstandarden, eller bevisstandard, är en rättsvetenskaplig term som beskriver vilken nivå av bevisning som krävs för att ett faktum ska anses fastslås i en rättsprocess. Den bestämmer hur övertygande bevisningen måste vara för att en domstol ska slå fast ett påstående eller fatta ett beslut.

Standarden varierar mellan rättssystem och måltyper. I brottmål är standarden vanligtvis högre än i civilmål. I många länders rättsordningar används i brottmål ett krav som uttrycks som utom rimligt tvivel. Civilmål brukar kräva ett lägre beviskrav, ofta beskrivet som övervägande bevisning eller balance of probabilities. I vissa sammanhang används även mått som klar och övertygande bevisning.

I praktiken hänger bevisstandarden nära bevisbördan. Den som åberopar ett påstående måste presentera bevis som når upp till den angivna standarden, och domstolen bedömer bevisningen som helhet. I Sverige är bevisbördan i brottmål hos åklagaren, som måste övertyga domstolen utom rimligt tvivel; i civilmål ligger bevisbördan oftast på den part som påstår något, men standarden kan variera i olika sammanhang.