Väggren

Väggren är en term som används inom svensk väg- och trafikplanering för att beskriva en mindre väggren som avviker från en huvudväg. En väggren fungerar oftast som lokal anslutning snarare än genomfartstrafik och används för att ge tillgång till närliggande fastigheter, bostadsområden eller mindre samhällen samtidigt som belastningen på huvudvägen minskas. Begreppet är descriptivt och används i planerings- och vägnätsdokument, men det är inte alltid en officiell skyltklass eller vägkategori i sig.

Vägren kan vara asfalterad eller grusad beroende på läge och ansvar för underhåll. I landsbygdsområden är de oftast smalare än huvudvägar och har hastighetsbegränsningar anpassade till lokal trafik. I tätorter fungerar en väggren ofta som en servis- eller anslutningsväg till fastigheter, jord- eller skogsbruk, småindustrier eller offentliga anläggningar. Syftet är att distribuera lokal trafik längre ner i vägnätet och därigenom förbättra tillgängligheten utan att öka genomfartstrafiken på huvudvägen.

Ansvar och underhåll ligger vanligtvis hos kommun eller länsstyrelse beroende på vägklassificering. Väggrenar omnämns i kartor och planer som en del av vägnätets struktur och kan ha olika namn beroende på lokala mellanhandsgator eller fastighetsvägar. Trafikregler tillämpas enligt samma allmänna regler som för andra lokala vägar.

Se även: huvudväg, avfart, anslutningsväg.