Tillväxtzonerna

Tillväxtzonerna är geografiska områden som utsätts av centrala eller regionala myndigheter för särskilt stöd för snabb ekonomisk tillväxt och strukturell omvandling. Syftet är att stärka konkurrenskraften, skapa nya jobb och stimulera investeringar inom strategiskt viktiga sektorer.

Åtgärder som ofta kopplas till tillväxtzoner inkluderar skatteincitament, förenklad tillståndsprocess, satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling, stöd till forskning och utveckling samt stöd till företagsetablering och innovationsaktiviteter.

Områdena definieras av myndigheter utifrån indikatorer som sysselsättningstillväxt, företagsstarter, kapitalinvesteringar och innovationsförmåga; styrningen sker vanligtvis i samarbete mellan kommuner, regionala myndigheter och ibland privat sektor.

Forskningen om tillväxtzoner är blandad. Fördelar kan vara ökad investering och arbetstillfällen samt stärkt klusterbildning, medan risker innefattar marknadsförvrängning, beroende av statligt stöd och ojämn geografisk effekt. Framgången beror oftast på kompletterande insatser inom utbildning, infrastruktur och regional planering.

Likt andra länder används olika namn och modeller för liknande instrument, till exempel specialekonomiska zoner eller företagszoner. I Sverige diskuteras tillväxtzoner i samband med regionala utvecklingsprogram och omställningsarbete.

Se också: regional utveckling, ekonomisk zon, industripolitik, urban- och landsbygdsutveckling.