Språkvarianter

Språkvarianter är olika former av ett och samma språk som uppvisar variation i uttal, ordförråd, grammatik eller stil. De uppstår genom historisk utveckling, geografiska skillnader, sociala grupper och olika kommunikationssituationer. Varianterna kan vara åtskilda eller bilda ett dialektiskt kontinuum där närliggande former är ömsesidigt begripliga men distinkta.

Man kan dela in dem i flera huvudkategorier: dialekter som geografiska varianter, sociolekter som tillhör olika sociala grupper, idiolekter som är individuella särdrag, samt register, stil och fackspråk som används i specifika sammanhang (informellt, formellt, skolämnen, yrkesspråk).

Språkvarianter skiljer sig i flera språkliga nivåer: uttal, ordförråd, grammatik och skrift. De påverkas av kontakt med andra språk och av politiska och kulturella faktorer. I många språk finns en standardvariant (ofta kallad standard- eller rikssvenska) som används i utbildning, media och officiella sammanhang, medan regionala varianter har olika nivåer av prestige och ställning i samhället. Kring detta uppstår frågor om språkpolitik och identitet.

Forskning inom variationistisk sociolingvistik studerar hur varianter korrelerar med faktorer som ålder, kön, utbildning och geografi. Genom korpusdata och fältarbete kartläggs hur variationer förekommer och förändras över tid. Språkvarianter ses som naturliga uttryck för mångfald i ett språk, inte som tecken på ett fel eller separata språk.