Smärtskala

Smärtskala, eller smärtbedömningsskala, är ett mätinstrument som används för att kvantifiera en persons upplevda smärtintensitet. Syftet är att underlätta bedömning, övervakning och behandling av smärta genom att ge ett jämförbart mått som kan följas över tid och mellan vårdgivare.

Vanliga typer av smärtskala inkluderar: Numerisk smärtskala (NRS) där patienten anger smärtan på en skala från 0 till 10; Visuell analog skala (VAS) med en 100 mm lång linje där en markering anger smärtnivå; Verbal skala (VRS) med ordbaserade kategorier som ingen, mycket lindrig, måttlig, stark; Ansikte-skalor som Wong-Baker FACES eller FPS-R används särskilt i pediatrik för att hjälpa barn att uttrycka smärta.

Användningen av smärtskala är vanlig i både akut och kronisk vård, inklusive perioperativ vård, intensivvård och primärvård. De kompletteras ofta med uppgifter om lokalisation, duration och smärtans påverkan på funktion och livskvalitet. Olika skalaområden används beroende på ålder, kognitiv förmåga och sammanhang; skalan är inte direkt jämförbar över olika typer av skalor, och resultaten bör tolkas i sammanhanget.

Tolkning och begränsningar: Smärta är subjektiv och kan påverkas av humör, trötthet, kultur och språk. Kognitiva eller kommunikativa hinder kan göra vissa skalor mindre tillförlitliga. Förändringar i smärtvärde som anses kliniskt relevanta kallas ofta minimal kliniskt viktig förändring (MCID) och varierar mellan skala och patientgrupp, vanligtvis omkring 1–2 enheter på NRS.

Historiskt utvecklades smärtskalan som kliniskt verktyg under det senaste århundradet och har sedan dess blivit en central del av smärtbedömning i vården.