Slutmoräns

Slutmoräns, eller terminala moräner, är ridåer av osorterat bergmaterial som bildas vid den främsta utbredningen av en glaciär. De uppstår när isfronten når sin maximala framryckning och står stilla under en längre period, vilket gör att material som fångats upp i isen avlagras framför fronten när isen smälter. Materialet består av en blandning av stenblock, grus, sand och silt och kan bilda en eller flera sammanhängande ridåer som ligger parallellt med tidigare islägen. Moränens form varierar från breda, flacka ridåer till mer kuperade, böljande band.

Slutmoräns fungerar som markörer för istidens historia. De ligger vanligtvis i direkt anslutning till tidigare eller nuvarande isfront och kan bilda serier av moränridåer om fronten stagnerat och flyttat fram flera gånger under avvecklingen av en glaciär. Efter bildningen bearbetas de av periglaciativa processer, vegetation och erosion, vilket ofta förändrar deras topografi över tid.

Vetenskapligt är slutmoräns viktiga för rekonstruktion av glacialhistoria. Genom kartläggning, sedimentologiska studier och dateringsmetoder som radiocarbon i organiska material eller optisk luminescens kan man tolka isens tidigare lägen och tidssekvenser. Slutmoräns finns världen över där stora glaciärer har funnits, särskilt i Norden, Europa och Nordamerika.