Släpets

Släpet, eller släpvagn i vardagligt tal, är ett odrivet fordonsfordon som dras av ett motorfordon. Släpet saknar egen drivkraft och används för att transportera varor, utrustning eller farkoster som inte får plats i bilens lastutrymme. I svenskan är släpet den bestämda formen av ordet släp.

Släpet består vanligtvis av en metallram, en eller flera axlar med däck samt en dragförbindelse i fronten, till exempel en kulkoppling eller dragkrok. Elsystemet levererar ström till släpets belysning och reflexer så att det följer vägtrafikreglerna. På tyngre släp finns bromsar, och ofta en bromsledning som kopplas till dragfordonet. Lasten säkras med spännband, nät eller kedjor; lastens fördelning och fastsättning är viktig för stabiliteten.

Vanliga typer inkluderar öppna släp för bygg- och transportuppdrag, stängda eller täckta släp, släpvagnar med plana flak samt specialsläp som båtsläp och hästsläp. Det finns även specialanpassade släp för jord, skrot eller industriell utrustning.

Föremål och släp regleras av lokala trafik- och fordonsregler. Generellt krävs att släp är registrerat, har fungerande belysning och reflexer, och att bromsarna fungerar på relevanta vikter. Krav på körkortsklass och maxvikter varierar mellan länder. Kopplingen ska vara korrekt åtskild och bromsar, lampor och draganordningar kontrolleras regelbundet.

Underhåll av släpet omfattar däckens skick, bromsar (om tillämpligt), koppling och lås, samt elektriska ledningar och belysning. Lastfördelningen bör kontrolleras före varje färd för att undvika förskjutning.