Ränteswaps

Ränteswap är ett finansiellt derivat där två parter överenskommer att utbyta räntebetalningar på ett nominellt belopp under en överenskommen löptid. I en vanlig variant betalar en part en fast ränta och den andra en rörlig ränta som är kopplad till en referensränta.

Nominellt belopp används endast för beräkningar och utbyts normalt inte. Betalningar sker vid fasta intervaller, till exempel varje halvår. Vid kontraktets start sätts den fasta räntan så att nuvärdet av swapen är nära noll. Den rörliga delen följer referensräntan, som i internationella marknader kan vara SOFR, EURIBOR, SARON eller annan relevant benchmark beroende på valuta och marknad.

Plain vanilla-swap används av företag och finansiella institut för att få fast räntekostnad på skulder som i övrigt är rörliga, eller för att skapa exponering mot räntemarknaden i fiktionen av rörlig ränteutveckling. Swapkontrakt används också för att säkra ränterisker eller för att omvandla betalningsströmmar utan att ta på sig en motsvarande låne- eller upplåningsposition.

Ränteswaps är oftast över- eller motsvarande marknaden i OTC-marknaden och regleras vanligtvis av standardavtal som ISDA samt tillgång till säkerheter via en collateralavtal (CSA). Risken inkluderar motparts- och marknadsrisker, likviditetsrisk samt possible basis risk om referensräntan inte följer den faktiska ränteutvecklingen. De används i riskhantering och finansiering där förändringar i räntor påverkar kostnader eller intäkter.