Markupspråk

Markupspråk är språk som används för att märka upp eller annotera text och annan data. Genom strukturer som taggar, element eller attribut anger de struktur, betydelse eller presentation utan att själva innehålla innehållet. Tolkare av markupspråket kan sedan rendera eller vidarebearbeta informationen.

De mest kända exemplen är HTML och XML, som beskriver innehåll och dess struktur i dokument eller webbsajter. Andra vanliga format är Markdown och reStructuredText, som gör det enkelt att skriva läsbar text som senare konverteras till formaterad utskrift, samt LaTeX för vetenskaplig publikationslayout.

Syftet med markupspråk är ofta att separera innehåll från presentation och att underlätta maskinell bearbetning. De gör det möjligt att validera dokument enligt standarder, rendera innehåll i webbläsare eller utskriftsvänliga format, och utbyta data mellan olika system.

Markupspråk regleras ofta av officiella standarder eller riktlinjer. För XML-baserade format används exempelvis DTD, XML Schema eller Relax NG. Syntaxen varierar mellan språk: taggbaserad semantik i HTML och XML, eller ren text i Markdown. Verktyg och renderare finns för att konvertera och visa innehållet.

Trots sin flexibilitet kan markupspråk innebära utmaningar, till exempel när presentation blandas med semantik eller när dokumentets struktur inte följs konsekvent. Korrekt användning främjar läsbarhet, återanvändbarhet och långsiktig tillgång till information.