Hastighetsbegränsningen

Hastighetsbegränsningen är den högsta tillåtna hastigheten för motorfordon på en viss väg eller vägsträcka. Den sätts av ansvariga myndigheter och syftar till trafiksäkerhet, jämn trafik och ofta miljöhänsyn. Begränsningen kommuniceras främst genom vägskyltar och är ofta anpassad efter vägtyp, trafikflöde, sikt och vägförhållanden.

Några vanliga könsindelningar är tätorter, landsvägar och motorvägar. Tätorter har ofta lägsta gränserna, landsvägar högre och motorvägar högst. Exakta nivåer varierar mellan länder och vägar, men de följer ofta en logik där snabbare trafik tillåts längre utanför tätorter medan särskilda begränsningar sätts vid byggnation, vägunderhåll eller farliga kurvor. I vissa länder används även temporära eller dynamiska hastighetsgränser som justeras efter väder, trafik eller arbetsområden.

Skyltarna som anger hastighetsbegränsningen är rund, vanligen med en numerisk siffra som visar tillåten hastighet. Förändringar och tillfälliga begränsningar uppmärksammas ofta med kompletterande skyltar eller digitala skyltpresentationer. Vissa länder har även automatiska fartkameror eller andra tekniska system för övervakning.

Enligt trafiksäkerhetsteorier är följsamhet mot hastighetsbegränsningar kopplad till minskat antal trafikolyckor och allvarliga skador. Överträdelser kan leda till böter, körkortsåterkallelse eller andra rättsliga karenser och påverkar riskerna för förare och medtrafikanter.