HTTPförfrågningar

HTTPförfrågningar är meddelanden som en klient skickar till en server över HTTP-protokollet för att begära resurser eller utföra handlingar. En förfrågan består av en startrad med metod, mål och protokollversion, följt av rubriker och ofta en kropp. Startraden ser ut som till exempel GET /index.html HTTP/1.1. Rubriker anger metadata som Host, User-Agent, Accept och Content-Type samt eventuellt auktorisering. Kroppen används vanligtvis vid metoder som POST och PUT och kan innehålla formdata, JSON eller annan data.

Vanliga metoder är GET, POST, PUT, PATCH, DELETE samt HEAD och OPTIONS. GET används för att hämta resurser utan att ändra dem; POST och PUT används för att skicka data till servern; DELETE tar bort resurser; PATCH gör delvisa ändringar. Metoderna varierar i idempotens och hur de används.

Servern svarar med en statusrad och ett responsinnehåll. De grundläggande statuskoderna delas in i fyra grupper: 1xx informerar, 2xx indikerar framgång, 3xx kräver omdirigering, 4xx klientfel och 5xx serverfel. Vanliga kodexempel är 200 OK, 301/302 omdirigering, 400 Bad Request, 401/403 behörighetsproblem, 404 Not Found och 500 Internal Server Error.

Säkerhet, prestanda och cachehantering är viktiga aspekter. Överföringar sker ofta över TLS i HTTPS. Cachning regleras av rubriker som Cache-Control, ETag och Last-Modified för att möjliggöra villkorsbaserade begäranden. Kakor används för att bevara sessionstillstånd.

Med utvecklingen av HTTP har prestanda och säkerhet förbättrats; HTTP/2 introducerar multiplexing och header-kompression medan HTTP/3 bygger på QUIC för snabbare anslutningar. HTTPförfrågningar utgör grunden i hur klienter kommunicerar med webben.