GPSnavigering

GPS-navigering är processen att bestämma position, orientering och färdväg med hjälp av Global Positioning System. En GPS-mottagare tolkar satellitsignaler tillsammans med kartunderlag för att visa kartposition, aktuella körrutter och anvisningar. Användningen är vanlig i bärbara enheter som smartphones, bilnavigationssystem, samt i fartyg, flygplan och fritidsfordon där kartor och trafikdata kan laddas ned eller hämtas online.

Så fungerar det: Satelliterna i GPS-konstellationen sänder tid- och identifikationssignaler som mottagaren tar emot. Med signaler från minst fyra sateliter kan mottagaren beräkna en exakt plats genom trilateration. Noggrannheten påverkas av signalstyrka, atmosfäriska förhållanden och hinder som byggnader eller tallskog. Moderna mottagare kan även använda flera GNSS-konstellationer (t.ex. GLONASS, Galileo, BeiDou) och augmentationstjänster som WAAS eller EGNOS för bättre noggrannhet och robusthet.

Data och ruttplanering: GPS-navigering används kartmaterial och ruttalgoritmer för att hitta bästa färdväg utifrån kriterier som restid, avstånd eller trafikläge. Många system stödjer offline-kartor, medan andra kräver internetåtkomst för att få realtidsuppdateringar om trafik och väderförhållanden.

Historia och begränsningar: Systemet utvecklades av USA:s försvarsministerium och blev fritt tillgängligt för civilt bruk i början av 2000-talet efter avskaffandet av Selective Availability. Civila användare har normalt en noggrannhet på cirka 5–10 meter, vilket kan förbättras med augmentationstjänster. Begränsningar inkluderar dålig mottagning i tätbyggda områden, tunnlar och skogslandskap, samt energibehov och integritetsfrågor vid delning av positioner.