Förödmjukelse

Förödmjukelse är ett svenskt ord som beskriver handlingen att få någon att känna skam eller förlust av värdighet. Det innefattar ofta ord eller beteenden som markerar underlägsenhet eller osäkerhet hos den utsatta personen och som kan leda till socialt stigma.

Etymologi: ordet består av för- ( riktning mot handlingen), ödmjuk (humble) och -else (suffix som bildar abstrakta substantiv). Sammanlagt syftar termen till en handling eller process som orsakar eller upplevs som förnedrande och skamfylld.

I praktiken förekommer förödmjukelse i många sammanhang: i relationer, på arbetsplatser, i skolan, inom idrott och i offentliga miljöer via kritik, förlöjligande eller socialt uteslutande. Den kan vara avsiktlig eller uppstå ur oreflekterat beteende och okänsliga mönster.

Psykologiskt kan upplevelsen leda till känslor av skam, nedstämdhet och sänkt självkänsla, samt i vissa fall långsiktiga effekter som ångest eller socialt undvikande. Effekten är ofta kopplad till maktobalans och sammanhangets normer.

Skillnader och närbesläktadebegrepp: förnedring används ofta om grova eller offentliga handlingar, medan skam beskriver den inre upplevelsen. Ödmjukelse innebär vanligtvis frivillig underkastelse eller respektfullhet, medan förödmjukelse vanligtvis upplevs som ofrivillig eller påtvingad.

Samhälle och rättsliga dimensioner: arbetsgivare och skolor har policyer mot trakasserier och psykologiskt skadligt beteende, och i många jurisdiktioner kan upprepad förödmjukelse utgöra arbetsplats- eller skolskada samt rättsfråga i olika former.

Se även: skam, förnedring, ödmjukelse.