Förankra

Förankra är ett svenskt verb som betyder att fästa något så att det sitter fast eller att lägga en grund så att något upplevs som stabilt och verklighetsförankrat. Verbet används både i fysisk och överförd bemärkelse.

Fysiskt kan man förankra ett föremål i marken, i havsbotten eller i en konstruktion så att det inte rör sig. Exempel: byggnadsdelar förankras i marken med förankringar; ett fartyg förankras vid kajen.

Metaforiskt används förankra för att beskriva att idéer, beslut, mål eller värderingar målas in i praktiken och därigenom integreras i verksamheten eller i samhällets normer. Exempel: planer för en ny skola måste förankras i lokalsamhället och i budgeten.

Grammatiska former: presens förankrar, imperfekt förankrade, supinum förankrat. Adjektivt används förankrad som particip, till exempel "en förankrad strategi".

Substantivet förankring betecknar själva processen eller resultatet av att förankra. Det kan också referera till den stabila förankringen av ett resonemang, en plan eller en konstruktion.

Användningsområden: bygg- och anläggningssektorn, marin sektor, offentlig förvaltning och affärsverksamheter där stabilitet, realitetsförankring och överenskomna mål är centrala.

Se även: ankare, förankring, förankra sig. Ordet är relaterat till den bildliga idén att göra något säkert och stabilt genom tydlig koppling till verkligheten.