Felkorrigering

Felkorrigering är processen att upptäcka och rätta fel i data, mätningar eller kommunikation för att återställa eller uppskatta ursprunglig information. Den omfattar ofta åtgärder som går längre än ren felupptäckt och syftar till att bevara datas integritet i efterhand.

Inom telekommunikation och digital lagring används felkorrigering genom felkorrigerande koder (ECC). Exempel är Hamming-koder, Reed–Solomon och LDPC. Dessa koder lägger till redundans så att mottagaren kan rätta ett antal fel utan ny överföring.

Inom mätning och instrumentering används felkorrigering genom kalibrering och korrigering av systematiska fel i sensorer. Statistisk felkorrigering kan också användas för att minska slumpmässiga fel i dataanalys.

I datahantering och text- eller bildbehandling förekommer felkorrigering som felrättning i OCR-processer, datarensning och imputering för att förbättra analysresultat.

Vanliga exempel är att QR-koder och lagringsmedia använder felkorrigering för att motstå skador och störningar.

Utmaningar med felkorrigering inkluderar ökad redundans, beräkningskrav och eventuell latens; valet av metod beror på feltyper, krav på tillförlitlighet och tillgängliga resurser.