Deflektorer

Deflektorer är anordningar som används för att ändra riktningen på en ström av något: ljus, partiklar, ljud eller vätskor. De används för att styra, sprida eller fästa energibäraren i en annan riktning än den ursprungliga banan, och kan verka genom olika fysiska mekanismer, såsom ytrörelser, fält eller responsiva material.

Inom optik används deflektorer för att styra ljusstrålar. Exempel är speglar och prismor som avböjer eller splittrar ljus, samt mer avancerade enheter som galvanometerstyrda speglar och akusto-optiska deflektorer som viker strålen med hjälp av ljudvågor. Dessa är centrala i scan-system, laserdokumentation och bildbehandling.

Inom elektromagnetism används elektrostatiska och magnetiska deflektorer för att böja laddade partikelströmmar. Elektrostatiska deflektorer använder upphov till vinkeländringar via elektriska fält mellan plattor, medan magnetiska deflektorer använder magnetfält, till exempel i masspektrometrar, elektronmikroskop och vissa typer av partikelacceleratorer eller CRT-skärmar.

Inom akustik och fluiddynamik finns akustiska och strömdeflektorer som styr riktningen för ljudvågor eller flytande medier. Sådana används i ljudanläggningar, sonar- och ultraljudssystem samt i ventilations- och fordonsapplikationer.

Etymologiskt kommer ordet deflektera från latinets deflectere, som betyder böja av eller vika undan. Designen av en deflektor beror på önskad vinkel, förlustminimering och krav på precision samt hastighet i systemet där den används.