Bokföringslagen

Bokföringslagen (1999:1078) är en svensk lag som reglerar hur bokföring ska bedrivas av fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet eller annan skattepliktig verksamhet i Sverige. Lagen syftar till att säkerställa en tillförlitlig och spårbar redovisning samt att underlätta kontroll och beskattning.

Lagen omfattar de grundläggande bokföringsskyldigheterna. Den kräver att bokföringen förs systematiskt, i hederlig ordning och löpande uppdateras så att varje affärshändelse kan rekonstrueras i efterhand. Det innebär att transaktioner registreras i kontoplaner och huvudböcker och att varje bokföringspost stöds av verifikationer såsom fakturor, kvitton och motsvarande dokument.

Viktiga begrepp i Bokföringslagen är verifikationer, bokföringsskyldighet, räkenskapsår och bokföringsprogram eller manuellt bokföringssystem. Verifikationer ska vara tydliga och sparas så att varje affärshändelse kan spåras till sin källa. Elektronisk lagring är tillåten om det säkrar autenticitet, läsbarhet och spårbarhet.

Bevarings- och dokumentationskrav innebär att bokföringsmaterial och verifikationer ska hållas bevarade i sju år från utgången av det räkenskapsår de hänför sig till. Denna befintliga arkivering är en central del av rättsverktyget för kontroll och rättelse.

Lagen kompletteras av Årsredovisningslagen för uppställande av årsredovisningar och av övriga skatteregler. Överträdelser kan leda till sanktioner av Skatteverket eller andra myndigheter, inklusive krav på rättelse och i vissa fall viten.